En upp- och nervänd burk med godis under kan fösas runt i det oändliga - tills Troja kommer och visar hur man snärtar till den med tassen vill säga och vips lägger beslag på gobiten! Vid sidan syns Qulan som fylls med godis och rullas runt, runt. En liknande behållare, "molekylformad" är lite knepigare.

En liten bredtandad kam i fickan under promenaderna kommer väl till pass nu i kardborrs-tider. Massor av andra fröer sätter sig också fast i schnauzerskägget, under magen och på benens flaxpäls.

Ett bitskinn blir en alldeles utmärkt kamp-lektrasa: trevlig för hunden att bita och slita i och tar ingen plats i fickan alls. Såg en annons om såna, ā-pris 249 kr! Jamen! Ta och rota genom lådan med lappar efter en rest-bit. Har inte du så har väl nån i släkten. 249 kr...

En annan fiffig och hundpoppis grej är en bit av en brandslang - gummi inuti, kraftigt tyg utanpå - toppenhärlig att bita/tugga/slita i. Det tipset kommer från instruktören på lydnad 1, Annika Woxberg.

Hade ni sett Embla om hon inte haft selen på sig? En kamouflerad hund utgör en fara - särskilt nära vägar och i jakttider. Embla har alltid sin lilla tygväst på sig ute - då syns hon lång väg - jättebra även nu när snön kommit. Dessutom kan hon komma ur västen ifall den skulle fastna i någon rot eller liknande. (När hon har selen på sig som på bilden hör lina till.)

Stubbleken. Det perfekta sättet att skaka ner julmaten på! Gå till närmaste hygge (inte så svårt att hitta just efter julgranssäsong...;o) ta några hundgodisar i handen och spring till närmaste stubbe. Låtsas hitta godiset just före hunden och (låtsas!) äta upp det och rusa så iväg till nästa stubbe. Då och då får hunden också hitta först - oj, vilken uppmärksam hund du får! Och vad jobbigt det är, särskilt när snön här och var är meterdjup pga drivor! (Bilden ovanför passar till det här tipset också, även om det då rör sig om en väldigt stor tallegran!)

Stödstrumpa. När Embla skar upp trampdynan måste hon till en början ha bandage på sig även inomhus. En helt vanlig stödstrumpa, inköpt på apoteket när jag stukat foten en gång, visade sig vara ett ypperligt ytterhölje som höll allt på plats utan att trycka för mycket och dessutom var luftigt. Toppen mitt i allt elände :o)

Paraffinolja. Embla får rätt torra tassar på vintern (till skillnad från Troja). Nu när Embla ändå placeras på köksbordet för tassomsorg flera gånger om dagen (pga sårskada), passar jag på att gnida in paraffinolja på trampdynorna. Jag häller en aning i min handflata, sätter dit tassen och gnuggar runt så att det blir lite värmefriktion. Oljan sugs in väldigt bra, är lukt- och smakfri, vilket gör att Embla inte slickar tassarna och voilā! Mjuka, fina och elastiska trampdynor blir resultatet.

En platt slang med ett par godisar i - oj, vad länge Embla fick jobba där!

Hundgodis. När jag torkar blodpudding för att ha som hundgodis så hyvlar jag den med osthyvel. De tunna skivorna torkar fort i drygt 100 grader. (Man kan förstås torka i mikron också, men där är det svårt att får ett jämnt och bra småsegt resultat när man gör större mängder.)